lördag 31 januari 2009

Vilda disskutioner

Jag har haft vilda disskutioner med sambo dessa två dagarna. Om abort, one nights stands, ångest och om att vara rädd för att ramla. Har då också upptäckt att det är ett psykfall jag lever med nerverna utan på kroppen och ett knippe blont hår. Nä men skämtosido. Hon är faktiskt underbar att bo med.

Har kollat in hela bloggvärlden och upptäckt att all skriver om ungrefär samma sak. Vilket är tråkigt inte för att jag kanske är unik men jag skriver iaf om mina egna tankar och varderingar.

Tycker det är så tråkigt med alla bloggar om mode och utseende. Speciellt utseende, varför kan man inte bara var nöjd med de man har. Jag ska inte sticka under stolen med att jag vill ändra en del saker men samtidigt är jag rädd för att jag inte längre blir jag. Utan att jag blir den tjejen som fasnar i plastikvärlden och plötsligt ser ut som en docka. Nä, jag tycker att vi tjejer ska tycka om oss själva lite mer.

Har även tänkt på detta med abort en hel del. Jag har själv gjort abort 2 gånger. Det är hemskt. De jag hade mest ångset över var att jag skulle ta bort ett barn som jag själv skapat och så finns det människor därute som försöker. Inte bara en gång utan gång på gång och kan helt enkelt inte få barn.

Jag säger inte att jag ångrar att jag tog stegat att göra abort. Men jag fick höra att jag var en kall jävel som inte hade några känslor som kunde gör abort inte en gång utan två. Vilket gör mig så jävla arg. Okej, jag kan förstå att folk inte är för abort men vilken framtid hade barnet haft? Hade JAG fått välja hade jag gärna behållt de, inte för att någon sa till mig att göra de, men jag kände att jag inte kunde var så egoistisk. För varför ska jag sätta ett barn till världen utan att kunna ge den vad världen har att erbjuda, eller det JAG vill kunna ge. Jag var 15 år vad vet en 15 årig tjej. Andra gången var jag 18 tror jag. Jag var nära på att behålla de, men jag och min dåvarande pojkvän fick det en aning trassligt och jag vill inte sätta ett barn till världen utan en pappa jag kan komma överrens med. Och de var tur att jag tog de valet då vi inte pratar med varndra i dag. Jag tycker om barn, och jag vill gärna i framtiden ha ETT(!!!!). Men då ska de var med en man som jag älskar och kan tänka mig att spendera resten av mitt liv med.

Jag säger inte att alla ni där ute som valt att behålla era barn i låg ålder har begått ett misstag men jag hade inte varit där jag är i dag om jag haft barn. Och med de menar inte jag att jag har ett topp jobb eller att jag fullföljt mina drömmar. Men jag bor i Stockholm och klarar mig själv. För vilken framtid hade jag haft ? Hoppa av skolan när jag var 15 leva på bidrag hela mitt liv och oroa mig för nästa månads räkningar ? Nä, fy jag ryser av bara tanken. Och jo visst har jag tänkt på vad Hon/Han skulle hettat och vad vi skulle gjort just i denna stund men samtidigt är jag lättad över stegat att inte ge ännu ett barn en trasslig barndom.

De som gör mig mest förbannad är att tjejen är en känslokall jävel medans killen kan pusta ut och säga;

-Fy fan vad skönt att hon inte behöllde.

Love S

fredag 30 januari 2009

Hemma i. .

..Stockholm igen! Kom in genom dörren vid 5 tiden imorse. Hade huvudvärk. Vaknade av klockan med migrän. Tror det var ångseten, pressen och begravning som äntligen släppte.


Sambo kom hem med samma ångset som jag. Ångesten av förflutet, om sex och saker man inte borde göra. Vi kom in på the walk of shame. Kom då att tänka på diskutionen jag och Herr O hade om the walk of shame i Skrylle. Han hade dragit med en tjej hem, och på morgonen hitta dom inte hennes trosor. Herr O går in i garderoben hittar ett på troser som en annan tjej lämnat, och till historien tillhör de också att han tvättat som. Han traskar ut till tjejen och erbjuder henne dessa svarta string. Och Herr O förstår än i dag inte varför tjejen blivit arg.


Det är en sak att gå hem i samma kläder som man hade på sig dagen innan när man var ute men att gå hem i sitt one nights stands förra one nights stands troser är fan bara perverst. Som om inte the walk of shame och ångsten var nog så ska man gå hem i någon annans trosor. Då hade nog jag gått hem utan trotts att dom var tvättade. Fy tänk att komma dit i ett par vanliga snygga hot pants och gå hem i ett par super sexiga string. Nä, jag förstår tjejen som lacka och smällde igen dörren innan Herr O hann säga hejdå.


måndag 26 januari 2009

Skåneresan

Åker hem till Skåneland i morgon. Begravning på Onsdag. Och på tok för lite tid för att hinna träffa alla. Längtar efter mina nära och kära.

Sambo är på dejt. Jag hoppas att de går bra. Vågar inte störa henne. Själv har jag ätit lasange, ost och kex, sjukt mysigt. Försöker att sluta röka vilket gå sådär. Håller på att få panik här hemma. Fine plåsterna funkar väl si sådär. Saknar dock känslan av att stå på ballkongen med en cigg i munnen och kolla ut över briset.

Var ute med jobbet i Lördags. Hade jätte trevligt. Blev en aning full men hade dock trevligt. Trilla in i en okänd Östermalms lägenhet lite efter 03.00. Frukosten serverades vid 12 tiden, och för en gångs skull var jag inte obekväm dagen efter. Hade ganska trevligt. Glömde dock min tröja där. En aning pinsamt då jag tar det för vad det är. Ett One nights stand. Och nu måste jag dit och hämta min tröja. Inte för att jag inte vill träffa han igen, för det vill jag kanske. Men han är svår att läsa av och nu blev det ett måste.

Nu ska jag ta mitt söta arsle och krypa ner i soffan med mina chips och min cola.


Love S

lördag 24 januari 2009

Livet på en pinne.

Kom precis hem från en trevlig kväll med Herr G. Vi var på bio. Såg nog livets bästa film. Den fick mig att tänke på tok för mycket innan jag ens hitta bilen. Ramla in på mitt rum. Insåg att mitt rum såg ut som mitt indre. Kaos. Men mitt rum är dock de enda kaos jag just för tillfället behärskar.

På väg hem såg jag fina gamla fasader som blandade sig med dom nya. Människorna på gatan var fulla, glada och uppklädda till tänderna. I love the big city. Där man för ett par sekunder kan få vara okänd. När jag satt där i bilen kände jag hur jag sakna "hemma". För samtidigt som en ny underbar känsla växer inom mig håller en annan på att dö ut. Dö ut tillsammans med minnen som jag inte vill ska försvinna riktigt än.

Hela tiden blir jag ständigt påmind av delar av mitt liv för länge sen. Saker jag glömt, saker jag saknar men lagt på hyllan. Stunder, dofter och människor som kommit och gått. Tänk om man plötsligt en dag inte minns mer. Kan minnen ta slut ? Kan hjärnan sluta lagra på saker ? Vad tar minnen vägen när man dör ? Dom man inte fick dela med sig av ? Följer dom en ner under jorden ? Begravning på onsdag. Har inte hittat något att ha på mig. Vill ha något snyggt men som ändå visar att jag sörjer. Som sagt mitt stökiga rum är det enda kaos jag behärskar.

Har fått en del sms ikväll av party sugna människor men jag måste säga att jag längtade efter min säng och min kär dator. Håller på attförsöka sluta röka. Det går inte bra. Glömde sätta på nikotinplåster och tjuva ett på cigg under färden till och från stan.

Love S

torsdag 22 januari 2009

Ensamhet

Har varit ensam hela dagen. Många tycker att det är skönt. Men inte jag. Jag vill ha någon eller några runt om mig hela tiden. Eller inte hela men så ofta som möjligt. Jag känner mig en aning.... Bortglömd. Som om jag inte fanns, jag vet att de låter underligt men de är så känslan i kroppen vill uttrycka sig.

Mitt i min ensamhet fick jag en lösen till en timmes lycka. En människa som svikit mig tycks inte heller ha en dans på roser för tillfället. Och plötsligt kändes de lite lättare att andas.

Sambo är hemma från jobb igen och min mage verkar fungera. Jag får behålla maten. Prata med mormor om det. Hon sa att de kunde vara en bakterie som var nere i magen som ville upp.

På lördag blir det öl med jobbet. Får väl ser hur det går. Lungt hoppas jag. Funderar dock på att kanske gå vidare. Men vem vet. En öl räcker kanske.

Love S

Torsdag



Vaknade denna förmiddag av att jag mådde jätte jätte illa. In på toa kräktes och kröp ner i sängen igen. Vaknade hungrig smällde i mig godis och knäckemackor. In på toa, det kom upp igen. Så nu har jag druckit avslagen cola och fixat lite nudlar med grönskar och hoppas på att de ska bli lite bättre iaf.

Har haft en del funderingar i veckan. På hur saker och ting kunde ha varit och hur det kommer att se ut i framtiden. Jobbiga frågor men dom dycker upp då och då i mitt huvud. Tex hur hade det varit om jag inte bestämmde mig för att prata ut med Hannah ? Hade jag fortfarande varit tillsammans med Martin ? Hade jag då jobbat i Malmö? Vad händer om jag trivs här flyttar jag upp för gott då? Kommer jag att hitta ett hus i Skärgården ? Villa, volvo och allt de där ? Och vd händer om ett halvår om jag inte trivs var ska jag bo då ? Vill jag bo i Sanby då? Eller flyttar jag tillbaka till Malmö? Många funderinga litet huvud.

Har kollat på snart 12 avsnittt av Sex and the City. Men serien får mig att tänka ännu mer.

Var inne och kolla Facebook, alla jag känner är med barn eller har barn. Och alla har definitvit pojkvän/man. Ja det finns även dom som är gifta. Det är inte så att jag vill ha allt de nu. Men samtidigt så vill jag ändå ha någon. Kan man inte ha en kille som man stoppar in under sängen och ta fram när man behöver han.

Love S

tisdag 20 januari 2009

God kväll

Har ont i huvudet. Jävla konstig doft på jobbet gjorde att jag satt och kisa hela kvällen på jobb igår kväll för att kunna koncentrar mig.



Sitter och spelar musik så jävla skönt att ha min högtalare igen. Det har inte hänt så mycket. Förutom in jätte snefylla. Har mest jobbat, ätit sovit. Somnar på tok försent på kvällarna vaknar mitt på dagen. Värsta ångesten.



Längtar till jag får träffa mormor, mamma, syster och My framför allt. Saknar henne så att jag håller på att dö.

Sandra i ett nötskal

Lördagen sluta med snefylla/minneslucka delux.
Söndagen var jag välförtjänt då jag gjort ett par dåliga val. Jaja, måste ju lägga ribban högt för nu kan de ju inte bli värre tycker man.

Jaha, snart begravning då då. Tråkigt att behöva åka ner för de. Hade velat åka ner för att få slappna av. Men vad fan, längtar ändå. Fundera på att fixa håret när jag är nere. Vill ha mitt långa hår igen. Men denna gången ska jag fixa de där jag vet de blir bra.

Nä sängen kallar.

Love S

lördag 17 januari 2009

Lördag

Idag är det party kvälll. Vi ska äta Tacos, dricka en hel del cider och rumla lite på stan. Funderar på vad jag ska ha på mig. Vill ha något snyggt men ändå varmt.So good luck whit that. Eller vad säger ni.


Sambo tar en powernap och jag väntar på att tvätten ska bli klar. Måste och även ladda kameran känner jag. Måste städa en aning också. Men jag har iaf satt in alla mina papper i min pärm, handlat och även skrivit två vykort. Ett till mamma och ett till mormor. Saknar dom, och vi ska inte snacka om skanaden efter My.


Jag är glad, sprallig och älskar Stockolm. Men jag önskar att det kunde känna lättare att var ifrån mina nära och kära. Mden vad fan, kommer ju ner nu den 27de och jag pratar med dom varje dag. Det finns ju människor där ute som inte ens kan får prata med dom. Så vad klaga jag för.



Tvättstugan kallar.


Love S

torsdag 15 januari 2009

Lycklig.


Jag är faktiskt lycklig. Lycklig över att jag tog detta steget. Att jag flytta upp tilll Stockholm. Visst jagas man av det förflutna än men de har lungnat sig en hel del.

Träningen går jätte bra om jag får säga det själv. Och maten också för den delen. Det som går sämre bra är att hålla iordning mitt rum och packa upp de sista lådorna. Men vad fan, man byggde ju inte Rom över en dag heter det väl.

Det har skett en del missförstånd på jobbet. Jag och Sambo har haft våra break downs ute i rökrutan.

Jag: Mike, kan man ta med sig en matta som är 205cmX240cm i en combi eller ska man beställa en storbil ?
Mike: Hmm, Daniel får man plats med matta i bilen som är (läs ovan)
Daniel: VA ? Ska dom långt?
(Undertiden får Sambo en busrigning.)
Busringaren: Hannahpanna, panna,pytt. Ska jag komma och knulla dig Hannah.
Daniel: Ja de ska väl gå bra. Det är bara att fälla baksätet.
Hannah: VA?? VADDÅ ??

Vi dog på väg ut.


Dagens jävla ord är fan LYCKLIG !

Love S

tisdag 13 januari 2009

Pink

I don't know if I can yell any louder.
How many times have I kicked you outta here?
Or said something insulting?

I can be so mean when I wanna be
I am capable of really anything
I can cut you into pieces

How did I become so obnoxious?
What is it with you that makes me act like this?
I've never been this nasty


Can't you tell that this is all just a contest?
The one that wins will be the one that hits the hardest
But baby I don't mean it
I mean it, I promise

Sandra

Ska hoppa i kläderna och skuttat till gymet.
I need some sleep.
Var uppe nästan hela natten och tvinga upp mig så tidigt som möjligt för att inte vända på dygnet.

Jag och Bananan har fixat oss vars ett konto på Spraydate.se
Ganska underhållande om jag får säga det själv. En massa killar, ja jag kan fan inte säga annat för män är dom fan inte, som tror att bara via mail blir kär.

Klippte mig i dag. Blev ganska nöjd fast luggen blev kortare än jag förväntat mig. Hälsa på min bitch i dag. Hon jobba och jag åt. Fare enough. Körde vilse i lilla Stockholm på väg dit och även lite när jag skulle hem.

Har inte hänt så mycket mer än så förutom att jag drabbades av ångest när jag kom och tänka på vad jag skulle ha för kläder min första ute dag i just Stockholm.

Så ÅNGSET får dagens ord bli !

söndag 11 januari 2009

Migrän

Igår, hade jag en aning huvudvärk lite till och från. Jag väntade på att migränen skulle bryta ut så att jag kunde ta en tablett och sova. Den kom i morse, Sambo försökte få upp mig men jag kunde inte ens kolla mot den lilla ljus springan i dörren utan att huvudet dunka värre än någonsin. Efter sambo gått försökte jag ta mig upp. Gick med ostadiga ben mot toan. Och magen vände sig på två röda när jag tänt lampan. Dök ner i väskan och leta efter mormors migräntabletter. Hitta två. Svepte ner dom med två glas vatten och krascha i sängen igen. Vaknade av att sambo ringde men förmådde mig inte att svara. Slängde iväg några sms för att sen tvinga mig upp för att äta något.



Hade fått en del sms i natt. Tydligen klarar sig utelivet utmärkt utan mig. Folk var fulla, känslosamma och ville att jag skulle fixa taxi. Fick ett sms av M08. Han saknade mig mer än vad jag kunde ana och ville så gärna få puss lite på mig. Vad fan är det med sprit och få en till att tappa omdömet helt ? Har ju själv varit den personen, många gånger. Men nu sitter jag här och har inte druckit sprit sen helgen innan nyår. Och känner faktiskt inga måsten till att gå ut. Säger inte att de inte lockar men jag har inte samma behov som innan (läs detta det håller väl bara tills jag lärt mig att hitta i stan och de bästa krogarna). Men ikväll blir det iaf god middag med vin och goda vänner.

Jag trivs faktisk i Stockholm. Men jag har dock alltid trivts i storstan. Sambo och jag var inne i stan för någon dag sen. Fick en underbar känsla i kroppen när jag trängdes med foket på tunnelbanan. Känslan av att inte var ensam. Ni som inte förstår känner mig inte. Men jag är en sån person som skulle kunna somna med massa folk runt omkring mig fast dom satt och prata högt. Igår när sambo prata i telefon innan jag somna log jag lite. Hörde aldrig att hon la på. Jag somna till hennes samtal. Jag vet inte om ni hört P!inks låt Sober. Den är helt underbar. Så många bitar som passar in på mig.



I don't wanna be the girl who laughs the loudest
Or the girl who never wants to be alone
I don't wanna be that call at 4 o'clock in the morning
'Cause I'm the only one you know in the world that won't be home
Ahhhh-Ahhh, the sun is blinding
I stayed up again
Oh, I'm finding
That's not the way I want my story to end

I'm safe up high,
Nothing can touch me
Why do I feel this party's over?
No pain inside
You're my protection
But how do I feel this good sober?

I don't wanna be the girl that has o fill the silence.....

The quiet scares me 'cause it screams the truth
Please don't tell me that we had that conversation
'Cause I won't remember, save your breath 'cause what's the use?


Comin' down, comin' down, comin' down,
Spinnin' round, spinnin' round, spinnin' round
Looking for myself,Sober
Comin' down, comin' down, comin' down,
Spinnin' round, spinnin' round, spinnin' round
Looking for myself,Sober

When it's good, then it's goodIt's all good 'till it goes bad
'Till you try to find the you that you once had
I have heard myself cry, never again!
Broken down in agony
Just trying to find a friend

Ohhh

Whoahhh
I'm safe up high, Nothing can touch me
Why do I feel this party's over?'

Whoahhh

No pain inside
You're like perfection
But how do I feel this good sober?

Whoahhh

I'm safe up high, nothing can touch me
Why do I feel this party's over?

Why do I feel this party's over?

Whoahhh

No pain inside, you're like perfection
But how do I feel this good sober?

fredag 9 januari 2009

Hjälp

Kommer ihåg känslan när jag skrev detta inlägget. So bad.

Allt hände på 7 dagar.
"-Sandra gumman, du är för snäll det funkar inte i denna världen !"
After work med gamla gänget i dag.
Levern krampar, hjärnan vill dämpa ångesten
Ögonen svider, dagsljuset irriterar.
Händerna torra, armen blå.

"Jag var hos dig igår varför öppna du inte ?"
Mobilen ringer förmår mig inte att svara, saknar ord.
Hjärnan arbetar, kroppen nollställd
Hjärtat svider, känslorna borta.
Benen tung, kroppen sliten.

"-Va ?-Hjärta, hör du ens vad jag säger ?
-Tror inte de."
Magen skriker, matlusten borta.
Munnen torr, törsten är oändlig.
Fullt på klädd, kylan bitande.

torsdag 8 januari 2009

Stark


Jag tror att detta är ganska bra. Att flytta att ta tag i mig själv. Det har varit mycket nu.


Martin var verkligen McDreamy, min McDreamy. Hemska tanke. Så jag och Sambo ska se till att fixa en Stockholms kille, en ny McDreamy.

På fredag kommer min lilla Slyna hem från Egypten. En gratis resa i Egypten. Sjukt orättvist. Men fy vad jag saknar henne. Har inte sett henne sen helgen innan jag fyllde år och nu bor vi ju faktiskt i samma stad och jag har inte fått träffa henne än.

Prata med mormor i dag Peter blev beviljad färdtjänst. Sjukt va. Han dog innan Lunds kommun fick tummen loss.

Var på gymet i dag så jävla skönt. Sambo kommer säga vad var det jag sa när hon läser detta men ändå, det var skönt. Ska bara sluta röka sen är jag på rätt spår. Och jag måste faktist säga att jag känner mig starkar än för ett par dagar sen inte bara fysiskt utan även psykiskt. Få visa att jag verkligen klarar mig själv och kan förverkliga mina mål. Nu ska jag bara försöka och bli en morgon människa och försöka gå och lägga mig i tid på kvällarna. Med tanke på de, Hopp i säng.

Dagens ord är ; Stark
Love S


onsdag 7 januari 2009

Huvudvärk

Känner mig en aning dämpad i kroppen som om en förkylning är på väg. Sitter på mitt barbie rum och väntar på att tvätten ska bli klar. Sambo är och handlar.

Försöker få iordning på rummet men jag vet inte var jag ska börja. Funderar på att kasta ut den rosa mattan och dra ner den rosa gardinen så att bara den vita hänger kvar. Måste ha tag i min sladd till mina högtalare. Känns som om det är många måsten och men just nu. Vilket får min huvudvärk att växa.

Och när jag väl bestämmer mig för att dra ner dom chockrosa gardinerna och hänga upp min egen så har idioten som vi hyr lägenheten lämnat framme dom mest konstiga och privata saker men hon har fan ta mig tagit med sitt strykjärn. Sambo undra om jag höll på att få ett nervöst sammanbrott. Ja, jag tror faktiskt de. Jag vill ut och gå, jag vill hitta på saker men mitt huvud spränger som fan och de är cp kallt ute. Och dessutom har jag inga pengar.

Nä, tvätten väntar och sen få de fan ta mig bära ut på prominxlaxlax som sambo skulle sagt.

Dagen fuckin jävla ord är; HUVUDVÄRK

Love S

tisdag 6 januari 2009

Kaos

Har precis avslutat kvällens Grey´s maraton. Fröken Hellgren har förvandlats från daglig vän till min sambo. Igår hoppar vi på fel buss hem sen var vi på gymet Sambos mobil blev stulen och till råga på allt försov vi oss. Inte 1 timme utan typ 3 ! Helt sjukt.

Prata med mamma i dag. Tydligen är det kaos ner i Skåne också. Folk bråkar till höger och vänster av alla världens annledningar. Hemma hos mormor är det tydligen folk som bråkar, stökar och skapar en massa oreda. Det är inte läge för de, inte nu ! Har alla redan glömt ? Har alla redan gått vidare ?

Mamma gav mig en tankeställare innan. Hon saknar verkligen Peter men samtidigt hade hon inte honom i hennes vardag. Men jag har. Hade. Han var min "morfar" i 20 år, min chef i 6 år och min mormors bästa vän i 22 år. Han fanns i min vardag. Och han finns fortfarande i min vardag, jag tänker på de non stop känns de som. Och det känns som om jag tjatar de om och om igen. Men jag har inte fattat de än.

Hans barn har redan börjat bråka om bilen, pengar och hans möbler. Dom har aldrig ritigt funnit där för han. Men dom har mage att bråka om hans saker när dom inte ens kunde komma ner på hans födelsedag då han var för sjuk för att åka upp till dom. Dom kände inte för att komma hälsa på han på sjukhuset för så farligt var det faktiskt inte. Dom kunde inte en komma på visningen och ta farväl. FFS han är inte ens under jorden och folk bråkar om materiella ting. Saker som går att ersättas, köpa nya och lagas. Men dom kan aldrig förändra situationen, köpa en ny pappa/morfar/sambo och han kan inte längre lags. Inse faktum. Faktum att han faktiskt inte lever längre. Men det känns som om att folk nuförtiden bara tänker på sig själv. Fine, jag kan köpa att man måste tänka på sig själv i första hand. Men dessa människorna, som jag kallar släktingar, skulle mer eller mindre kunna tugga av någon annans arm för att själv kunna må lite bättre eller ifall du kan vinna på de.

Och det kallar jag inte mänskligt.

Började jobba igår, känns helt okej. Jobbigt att bli sämst igen. Innan var man ändå en av dom som kunde, förstod sig på och kunde tom. lära ut till andra. Nu ska man lära sig nya makron och skit. Men jag ska fan klara detta, om ett par veckor ska jag fan var bäst igen. Eller iaf bättre. Måste bara vänja mig av att smita in på Skåne skärmen och pilla. Men jag kan inte låta bli. Det är ju den jag kan. Det är den jag är bra på. Fokus Sandra, Fokus! Imorgon är det tvätta, och packa upp som gäller !
Så dagens stora ord är fan ta mig; KAOS


Love S

söndag 4 januari 2009

Tom



Det är just så jag känner mig. Tom, ensam och grådaskig. Jag fattar inte varför jag känner mig ensam, Fröken Hellgren är ju här. Kanske är skulden, hatet och orättvisheten som gått över till ensamhet?! Och det enda jag förmår mig att göra är att flytta mig från sängen till soffan sätta på Grey´s och kanske packa upp lite. Har inte varit utanför dörren sen vi var på gymet.

I morgon är första dagen, ska bli så skönt få tänka på något annat och få tillbaka rutinerna. Och i morgon ska jag börja träna och sluta röka. Det nya livet börjar nu. Har inte ätit så mycket onyttigt faktiskt. På kvällarna blir de oliver och grönskaer med kesella dipp istället för chips och godis. Är ganska stolt över oss.

Stod i duschen igår och fundera på vad jag skulle ha på mig på begravningen. Jag har en fin svart klänning som jag hade på mig på min 20 års fest, kan man ha den ?

Prata lite med M igår, fråga han vad som egentligen hände. Fick svaret jag vet inte, de var knas. Mm minst sagt. Detta året har gått helt för fort. Eller ska jag säga förra året. För mycket har hänt men ändå har jag inte hunnit med hälften av de jag skulle ha gjort. Önskar jag kunde få gå tillbaka och ändra en del detaljer. Några små saker, hur hade de sett ut nu då ? Hade jag fortfarande legat i en säng 65 mil från mina nära och kära ? Jag ångrar mig inte, absolut inte. Men ett par sekunder om dagen önskar jag att saker var annorlunda, att jag alltid fått säga mitt.

Så dagens ord mina vänner är helt klart ; TOM

Love S

Skuld.

Igår blev en sen kväll eller ska jag säga tidig morgon. Jag har hamnt i Grey´s Anatomy träsket. And im deep down. Jag har kännt mig lite underlig de senaste dagarna. Igår när jag låg och kollade på mitt 10:de avsnitt av G.A kände jag hur det tog imot att svälja och kanske hade jag lite feber. Men när jag skulle stänga ner datorn insåg jag att jag sörjer, saknar och förundras.

Vi sörjer på olika sätt men jag är en person som pratar ut de. Tills man inte ha något kvar att säga. För hela min släkt är personer som gömmer, glömmer och nämner de aldrig. Jag kan inte de. Jag måste få de ur mig. Få de sagt. Jag saknar mormor, nått så gud in i helvet. Eller jag vet inte om de är saknad eller skuld jag känner. Till en början var de saknad, försökte fylla ut de med 5 dagliga samtal, hjälpte inte. Sen över gick de till hat, att de är ju faktisk inte mitt fel att han dog. Nu känner jag bara skuld. Skuld över att inte kunna vara där för henne som hon så många gånger varit där för mig. Men som hon själv sa;

-Sandra, tåget fortsätter rulla trots Peter hoppade av en station förtidigt. Och du vet ju hur arg mamma blir på morgonen när tågen står stilla.

Så jävla sant, men ändå är skulden blytung och hänger som en stor klump fast knuten i bröstkorgen. Och jag förundras över hur snabbt ett människoliv kan förgås, försvinna, gå upp i rök, sluta existera. Plötsligt står man där och ber om förlåtese för saker man ångrat att man sagt eller inte sagt. Och ett par dagar senare är man 65 mil från alltihopa. Det jag vill komma till är att oavsett om mamma hatar att tågen står stilla på morgonen så känns det så fel att lämna Peter på den förtidiga stationen. Fel eller ej så är det begravning den 13 jan. Som sagt SKULD är dagens ord.


Love S

Körkort