Jag har haft vilda disskutioner med sambo dessa två dagarna. Om abort, one nights stands, ångest och om att vara rädd för att ramla. Har då också upptäckt att det är ett psykfall jag lever med nerverna utan på kroppen och ett knippe blont hår. Nä men skämtosido. Hon är faktiskt underbar att bo med.

Har kollat in hela bloggvärlden och upptäckt att all skriver om ungrefär samma sak. Vilket är tråkigt inte för att jag kanske är unik men jag skriver iaf om mina egna tankar och varderingar.
Tycker det är så tråkigt med alla bloggar om mode och utseende. Speciellt utseende, varför kan man inte bara var nöjd med de man har. Jag ska inte sticka under stolen med att jag vill ändra en del saker men samtidigt är jag rädd för att jag inte längre blir jag. Utan att jag blir den tjejen som fasnar i plastikvärlden och plötsligt ser ut som en docka. Nä, jag tycker att vi tjejer ska tycka om oss själva lite mer.
Har även tänkt på detta med abort en hel del. Jag har själv gjort abort 2 gånger. Det är hemskt. De jag hade mest ångset över var att jag skulle ta bort ett barn som jag själv skapat och så finns det människor därute som försöker. Inte bara en gång utan gång på gång och kan helt enkelt inte få barn.
Jag säger inte att jag ångrar att jag tog stegat att göra abort. Men jag fick höra att jag var en kall jävel som inte hade några känslor som kunde gör abort inte en gång utan två. Vilke
t gör mig så jävla arg. Okej, jag kan förstå att folk inte är för abort men vilken framtid hade barnet haft? Hade JAG fått välja hade jag gärna behållt de, inte för att någon sa till mig att göra de, men jag kände att jag inte kunde var så egoistisk. För varför ska jag sätta ett barn till världen utan att kunna ge den vad världen har att erbjuda, eller det JAG vill kunna ge. Jag var 15 år vad vet en 15 årig tjej. Andra gången var jag 18 tror jag. Jag var nära på att behålla de, men jag och min dåvarande pojkvän fick det en aning trassligt och jag vill inte sätta ett barn till världen utan en pappa jag kan komma överrens med. Och de var tur att jag tog de valet då vi inte pratar med varndra i dag. Jag tycker om barn, och jag vill gärna i framtiden ha ETT(!!!!). Men då ska de var med en man som jag älskar och kan tänka mig att spendera resten av mitt liv med.
Jag säger inte att alla ni där ute som valt att behålla era barn i låg ålder har begått ett misstag men jag hade inte varit där jag är i dag om jag haft barn. Och med de menar inte jag att jag har ett topp jobb eller att jag fullföljt mina drömmar. Men jag bor i Stockholm och klarar mig själv. För vilken framtid hade jag haft ? Hoppa av skolan när jag var 15 leva på bidrag hela mitt liv och oroa mig för nästa månads räkningar ? Nä, fy jag ryser av bara tanken. Och jo visst har jag tänkt på vad Hon/Han skulle hettat och vad vi skulle gjort just i denna stund men samtidigt är jag lättad över stegat att inte ge ännu ett barn en trasslig barndom.
De som gör mig mest förbannad är att tjejen är en känslokall jävel medans killen kan pusta ut och säga;
-Fy fan vad skönt att hon inte behöllde.
Love S

Har kollat in hela bloggvärlden och upptäckt att all skriver om ungrefär samma sak. Vilket är tråkigt inte för att jag kanske är unik men jag skriver iaf om mina egna tankar och varderingar.
Tycker det är så tråkigt med alla bloggar om mode och utseende. Speciellt utseende, varför kan man inte bara var nöjd med de man har. Jag ska inte sticka under stolen med att jag vill ändra en del saker men samtidigt är jag rädd för att jag inte längre blir jag. Utan att jag blir den tjejen som fasnar i plastikvärlden och plötsligt ser ut som en docka. Nä, jag tycker att vi tjejer ska tycka om oss själva lite mer.
Har även tänkt på detta med abort en hel del. Jag har själv gjort abort 2 gånger. Det är hemskt. De jag hade mest ångset över var att jag skulle ta bort ett barn som jag själv skapat och så finns det människor därute som försöker. Inte bara en gång utan gång på gång och kan helt enkelt inte få barn.
Jag säger inte att jag ångrar att jag tog stegat att göra abort. Men jag fick höra att jag var en kall jävel som inte hade några känslor som kunde gör abort inte en gång utan två. Vilke
t gör mig så jävla arg. Okej, jag kan förstå att folk inte är för abort men vilken framtid hade barnet haft? Hade JAG fått välja hade jag gärna behållt de, inte för att någon sa till mig att göra de, men jag kände att jag inte kunde var så egoistisk. För varför ska jag sätta ett barn till världen utan att kunna ge den vad världen har att erbjuda, eller det JAG vill kunna ge. Jag var 15 år vad vet en 15 årig tjej. Andra gången var jag 18 tror jag. Jag var nära på att behålla de, men jag och min dåvarande pojkvän fick det en aning trassligt och jag vill inte sätta ett barn till världen utan en pappa jag kan komma överrens med. Och de var tur att jag tog de valet då vi inte pratar med varndra i dag. Jag tycker om barn, och jag vill gärna i framtiden ha ETT(!!!!). Men då ska de var med en man som jag älskar och kan tänka mig att spendera resten av mitt liv med.Jag säger inte att alla ni där ute som valt att behålla era barn i låg ålder har begått ett misstag men jag hade inte varit där jag är i dag om jag haft barn. Och med de menar inte jag att jag har ett topp jobb eller att jag fullföljt mina drömmar. Men jag bor i Stockholm och klarar mig själv. För vilken framtid hade jag haft ? Hoppa av skolan när jag var 15 leva på bidrag hela mitt liv och oroa mig för nästa månads räkningar ? Nä, fy jag ryser av bara tanken. Och jo visst har jag tänkt på vad Hon/Han skulle hettat och vad vi skulle gjort just i denna stund men samtidigt är jag lättad över stegat att inte ge ännu ett barn en trasslig barndom.
De som gör mig mest förbannad är att tjejen är en känslokall jävel medans killen kan pusta ut och säga;
-Fy fan vad skönt att hon inte behöllde.
Love S


